En liten Prins är född.
När jag skriver detta så rinner tårarna nerför mina kinder, inte av sorg, utan av stor glädje. Ett nytt litet liv kom till världen för lite drygt en vecka sedan, vårt tredje barnbarn.
I mars 1989 blev vi föräldrar till en liten son, det var vår Robert. Ett år och sju månader senare föddes vår lilla dotter Victoria. 2016 föddes vårt första barnbarn, ett par år senare kom nummer två.
Det är lika stort varje gång vi får barnbarn. Tårarna sprutar åt alla håll, jag fulgråter högt av glädje och tacksamhet och känner mig som ”Lille Skutt” i ”Bamse”. Vi tar inget för givet, varenda barn, varenda barnbarn är en gåva från himlen till oss. De kommer som balsam till själen. Gud vet vad han gör i varje säsong.
Jag är farmor och numera även mormor. Vilka fina titlar Livet ger oss om vi bara inte ger upp. Fler titlar väntar i framtiden om Herren dröjer och vi får leva som bekant.
För bara ett par månader sedan marscherade min pappa in i himlen. Många gånger går en familjemedlem till himlen och en ny kommer till jorden, som tröst och som ett gudomligt tecken att Livet går alltid vidare.
Dagen som vårt nya barnbarn anlände till världen ville jag ringa mamma och pappa och berätta om den nya bebisen, det nästan värkte i mig av längtan efter mina föräldrar. Men arvet de gav går vackert vidare till nästa generation.
Lille Henry Jason Robert Boettger bär på stiliga släktnamn, så fint. Hans mamma bär också ett släktnamn, min mormor hette Maria ”Maja” Victoria.
En liten Prins är född och han är så otroligt efterlängtad och så älskad redan när han låg i magen. Det var du också, just du också som läser dessa rader.
Om ingen annan jublade, gav dig ett fint släktnamn, om din egen mamma och pappa inte ville ha dig så hade Gud själv en tanke med ditt liv. Dina hårstrån är räknade, av kärlek. Ditt liv har en mening, ett syfte som fötts i Guds hjärta. Jag vet att det är så för jag har sett det nära i min egen pappas liv, han var ett barn som ingen ville ha, men så älskad av Gud själv. Den storyn har du hört många gånger genom den här bloggen och när jag berättat om honom.
Det största ändå i Livet är att bli född på nytt, att ta emot Jesus i hjärtat och det kan vi göra som barn eller när vi kommit en bit på Livsvägen.
Mamma, svärmor, farmor, mormor. Vilka titlar jag har i mitt hjärta!
Ett barnbarn.
När barnen blivit stora, finns en bonus man kan få
Att barnbarn ska bli komma är väl värt att vänta på
Ett barn som är till glädje, någon mer att hålla kär
Som får mig att behövas, men det är ett kärt besvär
Ett liv som man får följa… mer på avstånd denna gång.
Ett underbart kapitel i Livets följetong.
Så gärna vill man ge det barnet helst vill ha.
Och stunderna tillsammans känns alltid lika bra.
Ords 17: 6 ”Barnbarn är de gamlas krona…”
Mycket glada och tacksamma hälsningar från
Ulrica - farmor och nu även nybliven mormor