Den blomstertid nu kommer.
Vi bor nära en av alla de gymnasieskolor som finns här i Bästerås. Just i skrivande stund är det ett härligt tjoande från alla studenter som nyss blivit upphämtade av släkt och vänner på skolgården.
Om en liten stund hörs det vida långt över Gurkstaden när alla nykläckta studenter står på lastbilsflak eller sitter i en fin bil på väg hem till mottagning för att senare dra vidare i sommarnatten… var rädda om er älskade studenter. Drick inte för mycket alkohol, drick helst inget alls. Glädjen du känner idag känns ännu bättre om du är helt nykter på Livets alla områden och visst skulle det vara skönt att vakna upp utan baksmälla.
1984 tog vi studenten PJ och jag, även på den tiden var vi lika gamla :) Frimodigt skickade vi ut gemensamt tackkort, men allt slutade ju väl. Det blev vi två Livet igenom. PJ ryckte in i lumpen 10 dagar innan vi tog studenten, han fick permission för att sluta skolan. Själv drog jag till Bryssel i 10 månader för att lära mig franska, ett tag trodde jag att jag skulle till Afrika som missionär. Jag blev missionär, men Västmanland blev vårt gemensamma missionsfält och här behövs inte franska så ofta direkt. Ibland känns det dock att jag behöver tolk från Blekingska till Västmanländska med mina skorrande ”r”, men det är en annan historia.
4 januari 1985, blott 19 år gamla, förlovade vi oss. Året efter, en otroligt varm midsommarafton 1986, gifte vi oss och resten är historia. Nästa vecka har vi 40-årig bröllopsdag. Om vi lever och har hälsan firar vi 60-årig bröllopsdag när vi är 80 år, tänk om vi lever till 90 år och firar 70-årig bröllopsdag. Det vore bra festligt alltså.
Nu tänkte jag ta sommarlov från skrivandet, bloggen återkommer i augusti. Jag har skrivit om mycket i snart 20 år, men naturligtvis inte allt som händer i mitt liv. Personligt men inte för privat. Själv tycker jag om när människor delar historier om Livet de går igenom, högt och lågt. Det har hjälpt mig så många gånger. Det är väl just det jag gärna vill göra, hjälpa människor och kanske bjuda på ett skratt eller fem. Att skratta är bland det bästa som finns!
Just nu har många tystnat också, flera skriver noll och ingenting, men många tittar ändå, på håll. Kanske skriver något när någon i familjen har födelsedag eller någon annan bemärkelsedag. Jag förstår det, kanske hamnar jag också där snart. Hur mycket ska vi egentligen veta om varandra, vad vi äter, var vi befinner oss och vad vi gör för tillfället. Been there, done that. Sociala medier har på många sätt blivit en informationskanal eller en reklamkanal. Inte fel det heller.
Häromdagen var vi med när våra barnbarn här i Västerås slutade årskurs tre respektive ett. Lilla Greta, som slutade årskurs ett, och hennes klass sjöng ”Vi ska bada i popcorn” för full hals - jag antar att det var sommarlovet de sjöng om och allt bus som följer med det.
Nu önskar jag dig och de dina runt dig en riktig fin sommar! Vila är viktigt och välbehövligt. Oavsett om du ska bada i havet eller i popcorn - njut av ledighet!
Psalm 23:1-2 Herren är min herde, mig ska inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro…” Den blomstertid är kommen! Amen.
Sommarhälsningar från mig till dig! // Ulrica
