Ett stort förtroende.
”Förtroende är ledarskapets största kapital.”
Jag har blivit besviken på en del människor. En del människor har blivit besvikna på mig.
Det är skillnad på att bli besviken och ledsen. Jag blev väldigt ledsen när min mamma dog för snart tre år sedan, men jag blev knappast besviken på henne.
I ordet ”besviken” finns ordet ”sviken” och det är väl det som är själva kärnan i ordet ”besviken”. Ingen av oss är perfekta och ingen av oss är immuna mot livet som i sig innebär att bli både sviken och besviken. Är det någon riktigt nära oss, det kan vara våra föräldrar, syskon eller en nära vän som sviker, då gör det extra ont.
Att leda människor är att få ett stort förtroende som kan raseras på nolltid från båda sidor. Det kanske inte syns alla gånger men som så många andra har jag mina känselspröt utanpå ibland, att bli besviken tar mitt hjärta. Det finns inget vaccin i världen som biter mot besvikelse.
Jag kommer bli besviken även i framtiden och jag kommer göra några besvikna.
Så hur gör man för att hantera besvikelse på bästa sätt? Tja, om jag hade svaret på det hade jag väl vunnit något Nobelpriset… Jag famlar ibland jag också, men jag har lärt mig att ta hjälp av någon som gått före, som lyssnar, ger råd, nåd (!) och ber att jag hittar en väg framåt, det är nog det bästa receptet jag har att ge dig.
Att både bli besviken och göra andra besvikna är tyvärr en del av livet, ingen av oss kommer undan. Jag har önskat många gånger att det skulle vara så enkelt som att bara ”rensa luften, be om ursäkt där så behövs” och så går vi alla vidare som vänner igen. Men så är inte alltid fallet.
Men där en ursäkt och ett rensande har funkat så är det helt fantastiskt, vänskapen, kärleken till varandra fördjupas - ge det en chans!
Jag tänker ofta på hur mycket Gud skulle kunna vara besviken på mig och säkert dig också, vi misslyckas ju brutalt emellanåt. Ändå ger han oss ständigt nya chanser och möjligheter att resa oss och gå vidare - tänk om vi kunde göra detsamma med våra medmänniskor! Det finns alltid en väg tillbaka, eller?
Under veckan som gått har vi firat både ”Semmeldagen” och ”Alla hjärtans dag”, två mysiga, fina dagar. Tänk om vi också hade ”Förlåtelsens dag” då vi gjorde upp oförrätter, glömde och gick vidare. Eller ännu bättre - tänk om varje dag är ”Förlåtelsens dag” :)
Det bästa som finns, när ett förtroende är brutet, när vi trevar efter att kanske både ge och få förlåtelse är att be tillsammans. Jag fick lyssna på en sådan bön bara för någon vecka sedan, bönen från båda håll var uppriktig och ärlig. Olika bilder fanns av en infekterad situation, men båda parter ville komma vidare i sin relation. Ofta går det inte att prata sig till förlåtelse. Ord står mot ord och ord kan såra djupt. Men bön och förlåtelse upprättar och helar på ett Gudomligt sätt när vi sätter vårt hopp, tillit och förtroende till Honom.
Kanske är du till och med besviken på Gud? Du är inte ensam om det heller. Men faktum är att det är bara Gud som ser bakåt, idag och även in i framtiden, det gör inte du och jag. Han har hela bilden, det har inte vi. Besviken på en kyrka - så kan det bli, men Gud har koll när vi fattar noll.
Kom till Gud med din besvikelse, lita på att han möter dig och förändrar både ditt och mitt hjärta. Lägg allt i Hans händer, det har jag gjort många gånger… kom ihåg - ledare, föräldrar, lärare, politiker, kungligheter - alla är människor, alla gör fel, till och med pastorer och präster.
Låt inte stolthet och oförlåtelse komma emellan dig, din fru, man, dina barn eller någon annan som står nära dig, det är så tungt att bära.
Psalm 40: 1 ”I waited patiently for the Lord; he turned to me and heard my cry…”
Hälsningar från
Ulrica - försöker lyfta blicken hela tiden
Jag har blivit besviken på en del människor. En del människor har blivit besvikna på mig.
Det är skillnad på att bli besviken och ledsen. Jag blev väldigt ledsen när min mamma dog för snart tre år sedan, men jag blev knappast besviken på henne.
I ordet ”besviken” finns ordet ”sviken” och det är väl det som är själva kärnan i ordet ”besviken”. Ingen av oss är perfekta och ingen av oss är immuna mot livet som i sig innebär att bli både sviken och besviken. Är det någon riktigt nära oss, det kan vara våra föräldrar, syskon eller en nära vän som sviker, då gör det extra ont.
Att leda människor är att få ett stort förtroende som kan raseras på nolltid från båda sidor. Det kanske inte syns alla gånger men som så många andra har jag mina känselspröt utanpå ibland, att bli besviken tar mitt hjärta. Det finns inget vaccin i världen som biter mot besvikelse.
Jag kommer bli besviken även i framtiden och jag kommer göra några besvikna.
Så hur gör man för att hantera besvikelse på bästa sätt? Tja, om jag hade svaret på det hade jag väl vunnit något Nobelpriset… Jag famlar ibland jag också, men jag har lärt mig att ta hjälp av någon som gått före, som lyssnar, ger råd, nåd (!) och ber att jag hittar en väg framåt, det är nog det bästa receptet jag har att ge dig.
Att både bli besviken och göra andra besvikna är tyvärr en del av livet, ingen av oss kommer undan. Jag har önskat många gånger att det skulle vara så enkelt som att bara ”rensa luften, be om ursäkt där så behövs” och så går vi alla vidare som vänner igen. Men så är inte alltid fallet.
Men där en ursäkt och ett rensande har funkat så är det helt fantastiskt, vänskapen, kärleken till varandra fördjupas - ge det en chans!
Jag tänker ofta på hur mycket Gud skulle kunna vara besviken på mig och säkert dig också, vi misslyckas ju brutalt emellanåt. Ändå ger han oss ständigt nya chanser och möjligheter att resa oss och gå vidare - tänk om vi kunde göra detsamma med våra medmänniskor! Det finns alltid en väg tillbaka, eller?
Under veckan som gått har vi firat både ”Semmeldagen” och ”Alla hjärtans dag”, två mysiga, fina dagar. Tänk om vi också hade ”Förlåtelsens dag” då vi gjorde upp oförrätter, glömde och gick vidare. Eller ännu bättre - tänk om varje dag är ”Förlåtelsens dag” :)
Det bästa som finns, när ett förtroende är brutet, när vi trevar efter att kanske både ge och få förlåtelse är att be tillsammans. Jag fick lyssna på en sådan bön bara för någon vecka sedan, bönen från båda håll var uppriktig och ärlig. Olika bilder fanns av en infekterad situation, men båda parter ville komma vidare i sin relation. Ofta går det inte att prata sig till förlåtelse. Ord står mot ord och ord kan såra djupt. Men bön och förlåtelse upprättar och helar på ett Gudomligt sätt när vi sätter vårt hopp, tillit och förtroende till Honom.
Kanske är du till och med besviken på Gud? Du är inte ensam om det heller. Men faktum är att det är bara Gud som ser bakåt, idag och även in i framtiden, det gör inte du och jag. Han har hela bilden, det har inte vi. Besviken på en kyrka - så kan det bli, men Gud har koll när vi fattar noll.
Kom till Gud med din besvikelse, lita på att han möter dig och förändrar både ditt och mitt hjärta. Lägg allt i Hans händer, det har jag gjort många gånger… kom ihåg - ledare, föräldrar, lärare, politiker, kungligheter - alla är människor, alla gör fel, till och med pastorer och präster.
Låt inte stolthet och oförlåtelse komma emellan dig, din fru, man, dina barn eller någon annan som står nära dig, det är så tungt att bära.
Psalm 40: 1 ”I waited patiently for the Lord; he turned to me and heard my cry…”
Hälsningar från
Ulrica - försöker lyfta blicken hela tiden