Mitt hemliga vapen.

Jag må vara 53 år, men inom mig bor fortfarande en fnittrig 14-åring. Jo, det är sant. Att skratta, fnittra som en tonåring emellanåt, gapflabba när jag absolut inte borde skratta alls - det är nog jag i ett nötskal. Ibland låter jag som en liten gris när jag kippar efter andan av skratt. Omoget kanske någon tycker. Väldigt moget tycker jag för jag är ju en mogen kvinna :)

För många år sedan när min goa vän Cia gifte sig skulle jag naturligtvis hålla tal. Men jag bara skrattade, alla roliga minnen vi haft susade förbi i huvudet på mig. Jag (gap)skrattade i 20 minuter. Det var nog det bästa tal jag någonsin hållit, alla gästerna skrattade åt mig / med mig och det ”talet” glömmer ingen. Glädje smittar!

Det bara bubblar inom mig allt som oftast och jag älskar det. Många tror nog jag är lite ”på pickalurven” = druckit en liten drink eller två. Men sanningen är den att jag aldrig någonsin har druckit en droppe alkohol. Men jag har roligt ändå, troligtvis ännu roligare. I alla fall dagen efter. Bakfull har jag aldrig varit.

Skrattet är nämligen mitt eget hemliga vapen att överleva på bästa sätt och det har jag ärvt i rakt nedåtstigande led från min kära fnittriga mor Ingrid och även min mormor, Maria ”Maja” Viktoria Stålgren, det var ju hon som myntade ”Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det”.

Jag tycker nog mitt lilla 2 1/2 åriga barnbarn Ingrid och jag har samma humor, vi kan redan skratta åt samma saker. Helt underbart tycker jag. Tappa aldrig bort ditt barnasinne och bli en torrboll.

Mitt i all min glädje högt och lågt över Livet och alla dess ingredienser så är det just glädjen som tas ifrån mig ibland. Det kan vara människor som säger hårda ord eller så är det jag själv som dömer mig tokigt.

Jag har lätt till skratt men lika lätt till tårar, speciellt när jag ser små barn. Eller när jag ser vuxna äntligen bete sig som barn igen, det vill säga är ärliga och visar varandra äkta och ren kärlek. När vi har dop i Lifecenter strömmar tårarna nedför mina kinder likt Niagarafallen. Glädjetårar.

Skadeglädje är ingen sann glädje, tvärtom. Den skadar vår livsglädje och gör oss illa.

Varje morgon och kväll ber jag till Gud. Jag tackar för att jag får vakna upp till en ny dag, jag ber om mycket glädje och frid. Och så ber jag för min fina familj som utökas varje år. Varje dag ber jag specifikt om att få ett riktigt härligt gapskratt, det är som balsam för min själ, jag mår gott av det.

Min kära vän som läser det här. Kanske glädjen tagits ifrån dig, men då ska du ta tillbaka glädjen i ditt liv. Glädjen är en gåva från Gud. Humorn också. Kolla bara på oss - klart Gud hade hur kul som helst när han skapade både dig och mig :)

Det finns glädje att hämta hos Gud. Mycket glädje. Genom hela Livsresan. Hämta glädje hos Gud du också! Äkta glädje som alltid består.

Vi vet aldrig vad människor går igenom i sina personliga liv. Så bjud på ett leende, möt människor med vänlighet, det lilla kan betyda så mycket för så många.

Fil 4: 4 ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: Gläd er!”

Hälsningar från

en fnittrig Ulrica

Ulrica Stenstrand